Parker och grönområden

I Upplands Väsby finns flera parker och grönområden som du kan besöka. Ta med picknick eller lunch och gå ut och njut. Barnen kan leka i karusellgungan i Suseboparken medan du lyssnar till porlet ifrån bäcken bredvid.

Bild över utsiktsplatsen på Folkparksberget.

Med hjälp av Naturkartan kan du enkelt hitta ut i Upplands Väsbys natur. Naturkartan är en tjänst som tillgängliggör naturen i digitala medier så att det blir enkelt och inspirerande att upptäcka naturupplevelserna omkring oss.

Hitta utvalda naturområden i Väsby på Naturkartan. Länk till annan webbplats.

Parker

Kommunens stadspark Suseboparken ligger nära Väsby centrum. Här finns en bäck med källa och damm, det finns även utrustning för träning och lek.

 

Läs mer om Suseboparken i kommunens broschyr Pdf, 15 MB.

I parken finns tre träskulpturer som symboliserar de tre socknar som bildade Upplands Väsby kommun 1952. Skulpturerna är gjorda av med motorsåg av Torbjörn Lindgren.

Parken bidrar till biologisk mångfald genom sina stora äldre lövträd som lind, bok och lönn. I parken finns även växter som valts ut för att de är bra mat- och boplatser för fjärilar och bin.

Den gula villan som finns i parken byggdes 1908 och har varit bostad för direktörer som arbetat inom Väsbys tidigare industrier, exempelvis AB Optimus och Wäsby verkstäder. Trädgården som hörde till villan är idag Suseboparken.

Du hittar Blå parken alldeles utanför Väsby centrum. Här finns bryggdäck med sittplatser vid vatten, lekplats och stora gräsytor. Det här är en plats för att umgås och koppla av mitt i centrum. De minsta barnen leker i lekparken och på de öppna gräsytorna finns plats för spontana aktiviteter, lek och spel.

Elis park är en grön, öppen plats där du kan sakta ner stegen bland välkomnande gräsytor och bänkar alldeles i närheten av Centralvägen. Du hittar Elis park bakom det som tidigare var kulturhuset.

I parken finns en cirkelformad rosen- och kryddträdgård med en stenskulptur i mitten. Planteringarna är anlagda i cirklar som symboliserar ringar på vatten. Skulpturen heter Tre vise och är gjord av Väsbyskulptören Britta Norrvi.

Järnvägsparken är en del av Väsbys äldsta kulturarv. Den ligger precis vid stationen och har promenadstråk längs Väsbyån. Platsen bjuder in dig till spontana pauser bland blommor, grönska och spännande träd.

I Järnvägsparken finns trädsorter från olika delar av världen. Här kan du se kaukasisk vingnöt, grå valnöt, ornäsbjörk, katsuraträd och magnolior från Japan, serbiska granar och mycket mer.

Belysningen som lyser upp gångstråken liknar de fotogenlampor som under 1900-talet tillverkades av AB Optimus i Väsby.

De gamla trähusen i Järnvägsparken är kulturhistoriska byggnader. Husen är cirka 150 år gamla och hör till de äldsta bevarade byggnaderna i Upplands Väsby. Husen heter Henriksborg, Lilla Henriksborg och Villa korpkulla.

Barockparken ligger vid Stora Wäsby slott bredvid Väsbyån. Kom och ta del av platsens kulturhistoria och följ årets alla skiftningar i naturen. Promenera bland parklindar och ängsblommor och låt blicken få vila på vattenspeglar och ge själen ro.

Parken ger dig inblick i barockens 300-åriga parkidéal. Den är anlagd enligt franskt parkideal från 1600-talet. Parken utformades efter strikt symmetri vilket du upplever när du går mellan trädrader och dammar. Vattnet i de tre dammarna ska spegla himlen ovanför. På vissa platser i parken fanns för länge sedan tidsenliga sammanväxta gröna tak av trädens kronor, så kallade boskéer.

Väsbyåns stillsamma vatten är kvar sedan den trafikerade farleden gick mellan Edssjön och Mälaren. En vattenled som fanns så sent som på vikingatiden. Numera finns ett vikingaskepp i parkens siktpunkt, monterat på stålpelare 5,50 meter upp i luften. Skeppet heter Åfare och visar var dåtidens vattenyta fanns när vikingar seglade genom Väsby.

Här finns en unik möjlighet att uppleva och lära dig mer om 32 av de vanligaste lövträd som förekommer i Sverige. Promenera längs Sinnenas stig, lyssna till trädens ljud och fåglar. Låt dig omfamnas av skogens läkande kraft.

Väsby botaniska trädpark är en del av kvarteret Hasselskogen.

Trädparken är ett så kallat arboretum. Det är en plantering av träd och buskar med syfte att bevara, presentera och ge möjlighet att studera de planterade sorterna. Varje trädart i parken presenteras med en informationsskylt. Illustrationerna på skyltarna är gjorda av illustratören och Väsbykonstnären Bo Mossberg.

Träd i Väsby botaniska trädpark Pdf, 24 MB.

Lindhemsparken är en plats med fokus på odling av grödor, blommor och bär. Den sköts av Lindhemsparkens odlarförening, men är öppen för alla att besöka. Under sommaren kan du njuta av de vackra blomsterrabatterna och här finns många äldre arter av rosor att se och dofta på under sommaren.

Fornparker

Upplands Väsby vilar på en stor skatt av lämningar från våra förfäder. För att vårda, tillgängliggöra och synliggöra denna kulturskatt arbetar vi med att skapa så kallade fornparker. Vi sköter fornparkerna genom traditionella jordbruksmetoder som slåtter och bete för att bevara vår kulturhistoria.

Eggeby fornpark har ett rikt natur- och kulturlandskap. I Eggeby fornpark kan du titta på dovhjortar, uppleva fornlämningar och motionera i Vik-spåret. I Eggeby fornpark bor ett 30-tal fullvuxna dovhjortar.

När du är i parken

  • Visa djur och natur hänsyn och omtanke.
  • Koppla hundar för att inte stressa hjortar och andra.
  • Framför inte motorfordon.
  • Elda och grilla gärna, men bara på anvisad plats.
  • Kontrollera extra noga att grindar går i lås när du går in och ut.

Naturvårdsarbetet i Eggeby fornpark fokuserar på att stärka de ekologiska sambanden inom Rösjökilen. Bland annat ger ett öppet landskap mer ljus och plats åt vuxna och gamla träd. Träd som ask, ek och tall får därmed bättre förutsättningar för att kunna utvecklas och skapa livsrum för andra arter i landskapet.

 

Ute i parken finns fler skyltar där du kan läsa om parkens botaniska och kulturhistoriska sevärdheter.

 

Eggeby fornpark ingår i Rösjökilen - ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom sex norrortskommuner. Totalt finns tio gröna kilar runt Stockholm. Kilarna är stora sammanhängande grönområden som sträcker sig från den omgivande landsbygden in mot Stockholms innerstad. Kilarna har stora värden för såväl naturvård som friluftsliv. De ska bidra till en god livsmiljö för alla invånare och en hög biologisk mångfald.

I Eggeby fornpark bor ett 30-tal fullvuxna dovhjortar. Dovhjorten är en Euroasiatisk art som kom till Sverige på 1500-talet genom att den sattes ut i den dåvarande kungens (Johan III) hägn på Öland. Idag finns det även dovhjortar i vilt tillstånd i både Götaland och Svealand. Den närmsta vilda stammen har du störst chans att se på Runsahalvön i Upplands Väsby.

För femtusen år sedan var fornparksområdet likt ytterskärgården i nutidens Stockholms län. De högsta höjderna såg ut som kobbar och mindre öar. Genom landhöjningen förändrades landskapet och människor flyttade in och bosatte sig i området. De äldsta kulturlämningarna inom området är de karakteristiska stenrösen som normalt kom till under bronsåldern. Stenrösena ligger alltid höglänt i terrängen, väl synliga från de dåvarande sjövägarna.

 

De många stensträngarna i området visar att mycket av marken i fornparksområdet har varit odlad. Kring järnålderns slut, vid vikingatid, hade dalgångarna med mycket näringsrik lerjord lyfts upp ur havet som ett resultat av landhöjningen. Människor började då skapa gårdar som sedan funnits kvar ända fram till 1900-talet. I takt med utvecklingen av jordbruksteknik som dräneringssystem och kraftigare plogar började även dalgångarna med den näringsrika lerjorden brukas. När den tyngre fuktiga lerjorden i dalgångarna blev högproduktiv åker övergavs den ursprungliga småskaliga odlingsjorden uppe på platåerna. Markerna med många gravar och stensträngar blev istället äng och betesmark.

 

I våra dagar finns varken åkerbruk i dalgångarna eller bete bland gravar och stensträngar på höjderna. Däremot finns de många lämningarna kvar, som tack vare att kommunens hjortar håller landskapet öppet, kan berätta historien om området om och om igen även i framtiden.

Frågor och synpunkter

Framför gärna dina frågor och synpunkter på kommunens parker till kontoret för samhällsbyggnad. Det gör du genom att kontakta kommunens kontaktcenter Väsby Direkt.

Journummer utanför kontorstid

Vid avlidet, skadat eller sjukt djur eller allvarliga skador på stängsel och grindar var vänlig kontakta vårt journummer.

Telefon: 08-590 973 01

Besökinformation för Eggeby fornpark Pdf, 7 MB..

 

Fornparken i Brunnby-Vik var den första fornparken i Upplands Väsby kommun. Parken finns även som besöksmål utmed Upplevelsestråket.

 

Runt parken finns ett staket som markerar vattennivåer vid olika tidpunkter. En utgrävning av hövdingagraven på kullen gjordes 2009. Graven var delvis plundrad och bautastenen nedvält. Det man fann vi utgrävningarna var ett bryne och ett hundben. Benet daterade till 500 år efter Kristus, det vi idag benämner folkvandringstiden.

 

Gravhögen har återställts i sitt ursprungliga skick och stenen placerats på toppen där den antas ha stått ursprungligen. Tack vare att marken betas som förr kan örter och blommor som är beroende av bete nu åter växa på kullen, vilket bidrar till en ökad biologisk mångfald.

Fornparken i Skälby var förut ett mycket stort gravfält över den ätt som levde här på järnåldern. Man förmodar att ätten var knuten till konungen i Uppsala, eftersom man under utgrävningarna inför bebyggelsen runt fornparken fann Uppsalakonungens symbol, örnen, i form av en brosch i en grav. Örnen finns idag återgiven på ett stort klippblock i parken.

 

Den stora gravhögen är förmodligen anlagd på 500-talet efter Kristus, liksom de flesta andra stora gravhögar i kommunen, samt i Uppsalatrakten.

 

Strax norr om gravhögen finns en så kallad trekantgrav: tre stenbumlingar i vardera hörn och med en jättestor sten i mitten. Forskarna är oense om trekantgravarnas egentliga betydelse. En del anser att de ska betraktas som Gode-gravar, dvs gravplats för traktens andliga ledare; andra anser att de är renodlade kultplatser utan någon gravfunktion. Någon har föreslagit att de symboliserar världsträdets, Yggdrasils, tre rötter och stam. I den replika som kommunen anlagt i Lindhemsparkens nordvästra hörn har man tagit fasta på detta senare, men låtit världsträdets stam få gestaltas av ett levande träd!

Tomta är platsen där en mäktig stormannagård har legat. Gården anlades troligen redan under romersk järnålder. Man kan fortfarande tydligt se var de båda långhusen legat samt resterna av ett stort antal stengärdesgårdar vilka en gång anlades för att hålla korna och fåren borta från åkern som låg strax nedanför husen.

 

För närvarande pågår arkeologisk utvärdering av platsen, innan vi kommer att gå vidare med eventuell skyltning mm.

Här börjar historien om Väsby! Det här är Väsbybornas stora kult- och begravningsplats under sen bronsålder och tidig järnålder. Här låg också en gård en gång, troligtvis där Vallhallavägen möter Rosendalsvägen, men de många som ligger begravda bland de många hundra gravarna i området var med all säkerhet från början nomadiserande bönder inom det stora område som idag är Hammarby- respektive Fresta församlingar: av det skälet ligger gränsen mellan församlingarna/socknarna mitt i gravfältet!

 

Norr om Rosendalsvägen låg förr, innan villorna byggdes, resterna av en ovalformad kultplats. Där fann man på 50-talet i samband med utgrävningarna inför exploateringen av marken, en bit harts – ett material som användes för att limma ihop de näveraskar som inneslöt askan efter en kremerad kropp, på bronsåldern.

 

Under 2017 och 2018 har Upplands Väsby kommun bekostat kompletterande arkeologiska studier av området, då vi finner platsen intressant till att beskriva övergången mellan nomadiserande jordbruk och bofast befolkning. Arkeologerna har gjort många fynd, en del förbryllande, andra bekräftar mer den hypotes som vi arbetar efter. Hur som helst har en avsevärd mängd krossad keramik hittats och av allt att döma är denna från bronsålderns senare period.

Biologiska torg

Biologiska torg är ett samarbete mellan kommunen, olika markägare, företag, skolor och föreningar.

Syftet med samarbetet är att:

  • Bevara och utveckla biologisk mångfald i kommunens parker och natur
  • Öka intresse för naturen
  • Skapa lärande för naturens värden
  • Utveckla mötesplatser i kommunens parker och natur.

Vid de biologiska torgen i kommunen hittar du denna skylt:

Logga för utmarkering av biologiska torg

Några av de nya biologiska torgen i kommunen:

  • Strandbetesmarken vid Norra Edssjön
  • Beteshagen i kraftledningsgatan i Älvsunda
  • Ekhagen utefter stigen mot Vallensjö naturreservat.
Kontakt
Senast uppdaterad: 15 januari 2019