Dagvatten
Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten som tillfälligt rinner på markytan. I bebyggda områden där en stor del av marken är täckt av hus, vägar och torg ökar avrinningen av dagvatten, då regnvattnet inte kan infiltreras och tas upp i jorden. Dagvattnet leds då via rörsystem till någon sjö eller å i närheten av det bebyggda området. I vissa delar av Väsby leds dagvattnet till kommunala infiltrationsanläggningar där dagvattnet leds ner i marken.
Dagvatten från exempelvis parkeringar och gator kan innehålla flera olika föroreningar. Det kan vara tungmetaller, näringsämnen, partiklar, salter och oljor. Detta medför en miljöpåverkan för de växter och djur som lever i våra vattendrag.
Har du frågor om din eller den allmänna dagvattenanläggningen? Då är du välkommen att kontakta kommunens kontaktcenter Väsby Direkt.
Anmälan av dagvattenanläggning
Du behöver göra en anmälan om du ska bygga en ny eller ändra en befintlig dagvattenanläggning som ligger inom detaljplanelagt område. Anmälan ska göras till bygg- och miljökontoret. Din anmälan ska vara inkommen till oss senast 6 veckor innan den beräknade byggnationen.
Anmälan krävs inte om anläggningen avvattnar en enstaka fastighet.
Syftet med en dagvattenanläggning kan vara att rena, fördröja och/eller avleda dagvattnet innan det rinner vidare till ett naturligt vattendrag. Exempel på dagvattenanläggningar är:
- dammar
- sedimentationsbassänger
- anlagda våtmarker
- översvämningsytor
- fördröjningsmagasin
- infiltrationsanläggningar
- biofilter/växtbäddar/regnträdgårdar.
Dagvattenhantering inom vattenskyddsområde
Stora delar av Upplands Väsby kommun omfattas av ett vattenskyddsområde. Inom vattenskyddsområdet finns Hammarby reservvattentäkt som är norra Stockholms reservdricksvatten och därmed extra skyddsvärd. Om din verksamhet eller bostad ligger inom vattenskyddsområdet omfattas du av skyddsföreskrifter.
Dagvattendammar i boendemiljö
Varför behövs dagvattendammar?
När det regnar bildas dagvatten. Dagvatten är vatten som samlas i vattenpölar eller rinner längs marken. Dagvatten som rinner längs marken tar med sig eventuella föroreningar från till exempel gator och vägar. Det förorenade dagvattnet rinner sedan vidare till sjöar och vattendrag. När dagvattnet leds till dagvattendammar renas det från föroreningar. Dagvattendammarna jämnar också ut flödet och därmed minskar risken för översvämningar. Kommunen jobbar därför aktivt med att anlägga dagvattendammar där föroreningar finns. Dagvattendammar byggs även i samband med nya bostadsområden.
Dagvattendammar kan även bidra till att öka den biologiska mångfalden. Dammar är en uppskattad miljö för många växter och djur som till exempel grodor och vattensalamandrar. Dammar kan också vara positiva ur rekreativ synvinkel.
Barnsäkerhet vid vatten
På vissa platser vill de närboende att dammar ska inhägnas med staket, på grund av rädsla för olyckor med barn. Kommunens åsikt är att man ska kunna ha öppna vattenytor utan att de ska inhägnas. Det finns redan naturliga öppna vattenytor som sjöar, diken och åar i Väsby. Olyckor kan hända var som helst i samhället. Det gäller att minimera riskerna, men också att se rimligheten i de åtgärder man vidtar. Man måste jämföra samhällets faror och väga dem mot varandra så att man sätter in åtgärder där de gör mest nytta. Förskolebarn är för små för att vara medvetna om risker och ska alltid passas. Där har föräldrar ett personligt ansvar. Andra faror, som till exempel trafiken, kräver också att småbarn behöver ständig uppsikt.
Det kommer aldrig att gå att lita på en kommunal universallösning på plats för att skydda de små barnen. För äldre barn och ungdomar behövs regler, riskmedvetenhet, vattenvana och simkunnighet. Att utmaningar finns i uppväxtmiljön gör att barnen får testa gränser och ökar medvetenheten om risker. Lek vid vatten under uppsikt av vuxna kan ge barn nya kunskaper, glädje och utveckling i form av riskträning och självkännedom. Där kan respekten för vatten byggas upp. Barn ska inte bada i dagvattendammar då vattnet kan innehålla föroreningar. Men det är i regel inte skadligt att få vattnet på sig, då det kan jämföras med en vattenpöl på gatan. Barn kan, i sällskap med vuxen, titta på djurlivet eller sjösätta leksaksbåtar.
Att bygga säkra dagvattendammar
Dagvattendammarna ska vara byggda med flacka slänter och avsatser så att man utan problem ska kunna ta sig upp om man trillat i. Naturliga avgränsningar som buskar eller stenar kan också visa var dammarna börjar. Vanliga diken och sjökanter kan många gånger vara farligare, med djupt vatten direkt i strandkanten och med branta slänter.
Nackdelar med att inhägna dagvattendammar
Om dammarna hägnas in går en stor del av värdet förlorat. Dels påverkas den rekreativa kvaliteten men även den biologiska mångfalden. Kostnaden för byggnation och underhåll av dammarna blir högre. Kantklippning och annat arbete blir svårare med staket. Staket inger dessutom en falsk trygghet, vilket gör att den vuxnes nödvändiga vaksamhet trubbas av. Staket kan inte ersätta passning av små barn, eller kunskap och regler för äldre barn. Ett staket kan för äldre barn och ungdomar dessutom göra platsen än mer spännande. Smitvägar, genom, över eller under stängsel är vanliga. Det går aldrig att lita på att skyddet håller tätt. Barn och ungdomar söker sig egna vägar, vägar som även de riktigt små kan använda. Staketen kan i dessa fall dessutom bli ett hinder för vuxna som ska hjälpa en nödställd.
Dagvattenpolicy
Oxunda vattensamverkan har tagit fram en dagvattenpolicy som antagits av Upplands Väsby kommun i mars 2016, en revidering av tidigare dagvattenpolicy från 2001.
Dagvattenproblematik
Föroreningar
Dagvatten kan vara förorenat då regnvattnet spolar med sig mycket smuts. Dagvatten från trafik och industrier kan till exempel innehålla tungmetaller och olja som kan föras med dagvattnet till våra sjöar och åar.
Översvämningar
När bebyggelsen förtätas eller när man bygger om sin tomt och lägger asfalt eller sten på marken ökar avrinningen. Klimatförändringar leder även till mer intensiva regn. Detta kan leda till att dagvattensystemet inte kommer ha kapacitet för att hantera den ökade avrinningen och risken för översvämning höjs. Konsekvensen kan bli att kommunen måste kosta på stora ledningsomläggningar och fördörjningsmagasin.
Grundvattensänkningar
När man leder bort allt dagvatten till sjöar och vattendrag kan vattenbalansen rubbas. När mindre regnvattnet går ner i marken sänks grundvattennivåerna vilket kan skada växtligheten men även ge sättningsskador på byggnader.
Dagvatten på din fastighet
Ett lokalt omhändertagande av dagvatten är positivt, vilket innebär att dagvattnet bromsas upp och tas om hand inne på den egna tomten. Genom att ta hand om dagvattnet från din egen tomt kan du göra en insats för miljön. Du sparar de kommunala resurserna och får vatten till trädgården under varma somrar.
Vill du ha råd och förslag på hur du ska kunna dra nytta av ditt dagvatten och samtidigt förebygga de problem som ibland uppstår? Då kan du ta del av kommunens broschyr.
Oxunda vattensamverkan
Oxunda vattensamverkan är ett samarbete mellan Upplands Väsby, Sollentuna, Sigtuna, Vallentuna, Täby och Järfälla kommuner. Oxunda åns avrinningsområde breder ut sig i de sex kommunerna och vattnet rinner slutligen ut i Mälaren.
Oxunda vattensamverkans syfte är att bidra till att Mälarens vatten även i framtiden kan användas som dricksvatten för stora delar av regionen, samt att bevara en mångfald av växt- och djurarter och deras livsmiljöer i sjöarna och vattendragen. Samverkansarbetet ska också leda till ökad tillgänglighet till sjöar och vattendrag för det rörliga friluftslivet.
Information om Oxunda vattensamverkan på deras webbplats
Länk till annan webbplats.
Länshållningsvatten
Länshållningsvatten är vatten som kan uppkomma vid sprängning, borrning, schaktning, upplag av bergmassor och annan verksamhet under byggskeden.
Länshållningsvattnet kan innehålla näringsämnen och andra ämnen som kan påverka närliggande vattendrag negativt. För att minska problemen som utsläpp av länshållningsvatten medför ställs krav på rening och andra åtgärder vid större markarbeten. Verksamhetsutövaren tar tillsammans med bygg- och miljökontoret fram de riktvärden som ska följas.
Länsvatten kan efter lokal rening och beroende på föroreningsinnehåll antingen:
- infiltreras i mark
- avledas till en recipient (å eller sjö)
- avledas till reningsverk.
I Upplands Väsby finns riktlinjer för länshållningsvatten som infiltreras i mark eller leds till en recipient. Anmälan görs till bygg- och miljökontoret sex veckor innan verksamhet påbörjas.
Anmälan till bygg- och miljökontoret
För att få tillåtelse att släppa ut länshållningsvatten ska entreprenören/verksamhetsutövaren alltid göra en anmälan till bygg- och miljökontoret.
Om länshållningsvatten ska ledas genom kommunens spill- eller dagvattenledningar kommer VA-huvudmannen delta i beslutet. Ska vattnet avledas till reningsverk kommer Käppalaförbundet delta i beslutet.
Följande uppgifter ska verksamhetsutövaren lämna till bygg- och miljökontoret sex veckor innan verksamheten startar.
- Var byggarbetet ska ske (adress och/eller fastighet).
- Kontaktperson på företaget.
- Om sprängning är aktuellt och i så fall i vilken omfattning.
- Under vilken tidsperiod som sprängning/borrning/schaktning med mera ska pågå.
- Flödesmängd, både momentant och totalt.
- Beskrivning av reningsanläggningen.
- Förväntade halter i utgående vatten efter rening.
- Eventuella föroreningar i mark eller grundvatten.
- Analysprotokoll från provtagningar och en beskrivning av var och hur provet/proven tagits.
Verksamhetsutövaren ska också avgöra om avledningen till lokal recipient är en vattenverksamhet (11 kap. miljöbalken). I sådana fall är det länsstyrelsen som ska kontaktas.
Minimikravet för lokal rening är slam- och oljeavskiljning, med en uppehållstid på 24 h.
Riktvärden i utsläppspunkt
Varje verksamhetsutövare har ett ansvar att minimera sin påverkan på miljön. Verksamhetsutövaren tar tillsammans med miljökontoret fram de riktvärden som ska följas. I vissa fall kan det vara lämpligt att verksamhetsutövaren gör en platsspecifik bedömning där man utgår från förväntade föroreningar, mängder och recipientens känslighet.
Mätning i fält/okulär besiktning
Analys ute i fält ska utföras varannan dag av kontrollansvarig. Med direktvisande fältinstrument ska minst pH, konduktivitet (mS/m) och turbiditet (FTU) kontrolleras. Här följer olika anledningar till varför det ska kontrolleras:
- Ändringar i pH kan öka vissa metallers toxicitet och pH på utsläppt länshållningsvatten och bör därför vara nära recipientens pH för att undvika störningar.
- Genom att mäta vattnets konduktivitet erhålls information om vattnets salthalt. Hög konduktivitet är en indikator på förhöjda salthalter. För höga salthalter är ett problem då tillförseln kan ge ökad surhet, syrebrist och förhöjda metallhalter.
- Turbiditet är en term som används för att mäta grumlighet i vatten och ger ett mått på mängden partiklar i vattnet. Testet ger en uppfattning om den totala kontaminationen.
Påverkan av olja ska också noteras. Genom att titta och lukta kan sådan identifieras.
Resultaten ska antecknas i en journal och kunna redovisas på begäran.
Övrig provtagning
I vissa fall kan det vara nödvändigt med ytterligare provtagning som analyseras på laboratorium. Sådan provtagning ska normalt göras en gång per vecka som länshållningsvatten uppkommer. Om provtagning visar att gällande riktvärden uppfylls kan bygg- och miljökontoret ta beslut om att analysfrekvensen minskas till 1 gång i månaden, eller besluta om undantag från provtagningskravet.
Provtagning och analys ska genomföras av utbildad provtagare och ackrediterat laboratorium. Analyserna ska göras på icke filtrerade prover.
Undanta krav på provtagning
Vid arbeten där länshållningsvatten beräknas uppkomma under mindre än en vecka kan bygg- och miljökontoret undanta kravet på provtagning helt, dock inte vid misstanke om förorenad mark eller om sprängning sker. Kravet på anmälan och rening av länshållningsvattnet kvarstår.
Kommunens beslut
Utifrån inkomna uppgifter från verksamhetsutövaren beslutar kommunen:
- till vilken recipient det renade länshållningsvattnet kan avledas
- vilket reningsbehov som föreligger
- Om vattnet kan avledas via VA-huvudmannens ledningsnät
- om vattnet måste fördröjas
- hur provtagning ska genomföras.
Om en lämplig recipient inte går att finna rådgör kommunen med Käppalaförbundet om det renade länshållningsvattnet kan avledas till avloppsreningsverket. Om Käppalaförbundet kan ta emot vattnet ska krav enligt Käppalas riktlinjer uppfyllas.
Riktlinjer för länshållningsvatten som leds till Käppalas reningsverk Länk till annan webbplats.
Riktvärdena blir juridiskt bindande för en verksamhet först när miljöförvaltningen fattar beslut om dem i det enskilda fallet. Beslutet innefattar då också hur utsläppskontrollen ska ske.
Om avlednings skall ske via VA-huvudmannens ledningsnät får vattnet inte riskera att skada ledningsnätet, till exempel genom igensättning. Om kapaciteten i ledningsnätet och/eller pumpstationer är otillräcklig ska länsvattnet kunna magasineras för att sedan avledas när flödet i ledningsnätet är litet. Detta avgörs av kommunen. Leds länshållningsvattnet via VA-huvudmannens ledningsnät utgår en avgift enligt gällande VA-taxa.