Jakt och viltvård

På uppdrag av kommunen finns det viltvårdare som jobbar med att hantera viltet på kommunens mark utifrån de kommunala riktlinjer som finns.

Kommunen genomför enbart insatser på den mark som ägs av kommunen.

Behöver du komma i kontakt med en viltvårdare under kontorstid kan du maila eller ringa till Väsby Direkt. Om du väljer att mejla till oss, var noga med att uppge korrekta kontaktuppgifter samt om du har möjlighet skicka in foton och kartor direkt, det underlättar vårt arbete.

Har du en allmän fråga om vilt och behöver komma i kontakt med en viltvårdare skicka e-post till: vasby@kommunjagare.se

Vid akuta ärenden där vilda djur är skadade, orsakar avsevärd skada eller är antas utgöra fara för allmänheten kan du dygnet runt ringa: 070-610 08 44

Om du önskar kontakta kommunen kring jakt och viltvård för myndighetsärenden eller mer allmänna förfrågningar hänvisar vi till Väsby Direkt.

I Upplands Väsby sker det minst en viltolycka per vecka.

Så går du till väga vid viltolycka:

• Anmäl till polisen på larmnummer 112.
• Vid skadat djur på plats: larma 112 - märk upp platsen med markeringsremsa. Finns att hämta vid bilprovningen. Ha den alltid i bilen.
• Om ett skadat djur tar sig från platsen, anmäl detta till polisen på 112.
  

Varje år får polisens eftersöksjägare rycka ut på flera uppdrag där skadat vilt påträffats i naturen eftersom smitning har skett i samband med olyckor. Detta orsakar onödigt lidande för djuret och försvårar arbetet för eftersöksjägarna. Anmäl därför alltid till polisen även vid minsta påstötning, vilket också ett lagkrav.

Tack för att du larmar vid viltolycka!

Information om viltolyckor på Nationella viltolycksrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för jakt. Naturvårdsverket har delegerat rätten att besluta om skyddsjakt på stora rovdjur till samtliga länsstyrelser i län där rovdjursarten förekommer. Skyddsjakt är jakt som kan tillåtas för att förhindra skador, till exempel för att hindra gäss att äta stora mängder säd på åkrar. Det är länsstyrelsen i det aktuella länet som kan ge tillstånd i det enskilda fallet.

Information om skyddsjakt på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Information om skyddsjakt på Länsstyrelsen Stockholms webbplats Länk till annan webbplats.

Vilt söker sig mot och etablerar sig ofta i detaljplanerade områden om födotillgången där är god. Dessa djur mister ofta en del av sin naturliga skygghet för människor och lär sig var det finns mat, vilket gör att viltet ofta vistas i parker och trädgårdar. Detta kan orsaka trafikolycka, skada eller olägenhet i parker och trädgårdar.

Det finns flera olika förebyggande åtgärder du kan vidta för att begränsa detta:

• Plocka upp och slänga fallfrukt på återvinningsstationen.
• Använda ett uppsamlande skydd under fågelbordet för att förebygga att fågelmaten hamnar på marken och lockar till sig älg, rådjur, vildsvin, kråkfåglar, duvor och smågnagare.
• Hålla komposten täckt eller undvika att exponera köksavfall på tomten. Egen kompostering av köksavfall ska normalt anmälas till kommunens bygg och miljökontor.
• Ej mata vilda djur på offentliga platser, till exempel i parker eller vid vattendrag och sjöar eller på torg och badplatser.
• Samla upp sina matrester och inte lämna dem på offentliga platser, till exempel i parker eller vid vattendrag och sjöar eller på torg och badplatser.
• Hägna in odlingar och trädgårdar för att hindra vilt från att trampa sönder och äta av prydnadsväxter, fruktträd och grönsaker.

Fåglar

Under vår och sommar kan det samlas många fåglar på samma ställe om det finns tillgång till extra mat där. Att ha sjöfågel på en badplats är inte så trevligt för människan, i huvudsak av sanitära skäl. Det är inte heller bra för fåglarna att få tillgång till mat som de inte kan smälta naturligt. Det kan ske genom att de blir matade eller att de äter matrester som lämnas kvar på badstränderna. Fåglarnas föda finns istället naturligt ute i naturen.

Klövvilt

Klövvilt innebär här älg, rådjur, hjort och vildsvin. Djuren klarar sig bra på den mat som finns i naturen. Om djuren blir utfodrade i tätbebyggda områden ökar risken för trafikolyckor och skador på grödor samt trädgårdar. Vid extra kalla vintrar utfodrar kommunen tillsammans med andra aktörer av djuretiska skäl de vilda djuren, då utanför tätbebyggda områden.